Sparande
Jag kommer att dra ner på mitt sparande. Jag kom till en punkt där jag hela tiden drog upp sparandet och minskade mina spenderpengar. Jag kom till en punkt där jag redan igår (när jag betalade räkningarna) konstaterade att jag har jättelite att leva på resten av månaden och börjar att få panik över det direkt. Jag vill inte leva så. Jag vill inte slösa bort allt men jag vill heller inte känna att jag har för liite och hålla igen på allt. Jag har inga skulder som jag måste betala igen, jag har pengar på min buffert osv.
Så from nu kommer det se ut såhär:
Buffert: 1 200,-
Riktat sparande: 1 500,-
Juklappar: 500,-
Kläder: 500,- (dyrare kläder som vinterkläder och dyrare skor osv)
Barnens körkort: 300,-
Summa 4 000,-
Tidigare sparade jag 5 100,- men nu blir det lite mindre men jag tycker ändå inte att det är för lite! Jag "sparar" ju nästan 2 000,- till varje månad iom att jag betalar in för mycket i skatt dessutom. Jag kan inte tycka att nästan 6 000,- är lite pengar att spara varje månad!
Jag har tänkt mycket på detta senaste tiden. Jag vill inte känna att jag har lite pengar när så verkligen inte är fallet! Jag måste inte spara massor. Jag kommer inte att börja slösa bara för detta, finns pengar kvar i slutet på månaden så kommer dom att sättas in på ett sparande (och det är just detta jag ska sträva efter). Jag vill bara inte behöva känna att jag står utan pengar för att jag har köpt en tröja eller ätit en lunch ute tex. När jag pratade med Matte om det här så sa han direkt att han tyckte jag skulle göra så. Han har reagerat på att jag nog sparat lite för mycket, jag har aldrig pengar och sitter jämt och oroar mig för hur lite pengar som finns kvar. Så kan jag inte ha det bara för att spara. Jag höll på att hama där jag alltid sagt att jag inte ville vara, att sträva efter att vara rikast på kyrkogården. Jag vill leva lite här och nu också :)